Utställningen De assimilerade är redo att rulla vidare till fler platser i Sverige och Norden. Är du nyfiken på hur ett upplägg skulle kunna se ut ta kontakt via kontaktformuläret nedan.
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
Utställningen De assimilerade är redo att rulla vidare till fler platser i Sverige och Norden. Är du nyfiken på hur ett upplägg skulle kunna se ut ta gärna kontakt via kontaktformuläret nedan.
Den 17 oktober besökte jag Norrtäljes minoritetsvecka och fick chansen att berätta om Resandefolket via min egen historia och delar av min utställning De assimilerade.
Foto: Sam Grandell
Det jag berättar väcker ofta ganska starka känslor hos de som lyssnar. Folk blir upprörda, chockade, arga och ibland ledsna. Men alltid glada över att fått ta del av denna rätt okända del av svensk historia. Så var det även igår på Folkets hus i Norrtälje.
Är det rätt att röra upp känslor?
I mitt tycke är det rätt. Det hjälper människor att komma ihåg och att reflektera över budskapet. Och det är en berättelse som väcker känslor.
Tvångssterilisering, tvångsaborter, barn som farit illa på fosterhem och barnhem. Familjer och släkter som slagits i spillror. Myndigheters övergrepp mot svenska medborgare i demokratin Sverige drivna av ledande politikers och högt uppsatta akademikers iver att utrota de som kallades ”tattare”.
Under andra världskriget gjordes den sista ”tattarinventeringen”. Samlingsregeringen ledd av stadsminister Per Albin Hansson (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att inventera Sveriges ”tattare” för att se vilka personer man skulle kunna utföra ”praktiska åtgärder” emot. Samme statsminister myntade också Folkhemmet där naturligtvis dessa avvikande element inte passade in. Observera att jag inte pratar om invandrarfientlighet i detta fall eftersom de sk ”tattarna” sedan länge var svenska medborgare. Men tattarna var ”ett hot mot den svenska folkstammen” och skulle således utrotas. Utrotas med finess, över tid.
Nils von Hofsten som var rektor på Uppsala universitet under denna period, hade i decennier lobbat för och arbetat för att ”Sverige måste sterilisera fler tattare”. Han tyckte att tyskarna under kriget hade förstört ryktet av den sanna rasbiologin som vi skulle vara stolta över i Sverige. Von Hofsten satt också med i medicinalstyrelsen och var med och godkände steriliseringarna. En anledning att bli steriliserad var om man fanns med i ”tattarinventeringen”.
Resandefolket var dömda från födseln. Brottet var de var stämplade ”tattare”.
Vill du hjälpa till att sprida kunskap om Resandefolket med hjälp av Filmen De assimilerade? Då har jag ett hett tips här.
I detta inlägg finns en nedladdningsbar affisch i PDF-format som du kan skriva ut och t.ex. sätta upp på anslagstavlor där du bor. Den går också bra att dela på arbetsplatser eller ge till vänner och bekanta.
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
19/1-20/4 2025 besökte utställningen ’De assimilerade’ Upplandsmuseet i Uppsala vilket blev oerhört fint tycker vi. Ett mycket stort tack till museet och all engagerad personal!
Nu är De assimilerade redo att rulla vidare till fler platser i Sverige och Norden.
Är du nyfiken på hur ett upplägg skulle kunna se ut ta gärna kontakt via hemsidans kontaktformulär.
Soile och Robin Tinglöf utanför Upplandsmuseet i Uppsala.Upplandsmuseet
I samband med premiären av ’De assimilerade’ i Knivsta 2022 bjöd jag in Upplandsmuseet för en enskild visning eftersom jag tänkte att de kanske skulle tycka utställningen var intressant. Om inte annat för att stora delar av utställningen utspelar sig i Uppsala och att det är en unik och spännande historia.
De tackade ja och kom!
Som man brukar säga så ledde det ena till det andra och nu är det alltså dags för ’De assimilerade’ att visas Upplandsmuseet i Uppsala. Invigningen sker den 17/1 och sedan kommer utställningen finnas på museet fram till 20/4. Mer information hittar du på Upplandsmuseets hemsida.
För mig är det så klart en stor ära att få ställa ut på Upplandsmuseet och jag är väldigt tacksam för denna möjlighet att få fortsätta att berätta om min och Resandefolkets historia i Sverige. Tack!
Invigning av utställningen De assimilerade – om att hitta sina rötter hos resandefolket.
Museichef Stefan Lundblad hälsar välkommen.
Utställningen invigs av Monica Tinglöf, mor till Robin Tinglöf, huvudperson i utställningen.
Delar av filmen De assimilerade visas.
Robin finns sedan i utställningen för att svara på frågor.
Under invigningen är det fri entré, och kvällsöppet till kl. 18.
Utställningen kommer sedan att visas fram tills den 20 april.
Info om utställningen
Med utgångspunkt i konstnären Robin Tinglöfs egen historia tar han, med hjälp av oljemålningar och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism.
Berättelsen utgår ifrån historien om ett flickebarn på elva månader som år 1948 blir överlämnat till en fosterfamilj i Uppsala. Barnavårdsnämnden meddelade hennes biologiska föräldrar att fosterhemsplaceringen endast var en tillfällig lösning. Detta var en lögn. Istället påbörjades ett gediget hemlighetsmakeri dirigerat av barnavårdsnämnden och den kontrollerande fostermodern. Det skulle dröja drygt tre decennier innan fosterhemsplaceringen till slut avslöjades 1981. Flickan är Robin Tinglöfs egen mor och hennes berättelse är utgångspunkten för det han vill berätta genom utställningen De assimilerade.
Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen. De resande är den äldsta gruppen inom minoriteten romer och kom till Sverige redan på 1500- talet.
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
Den 19 november 18:00 invigs utställningen De assimilerade på Arkivhuset i Ljungby med filmvisning och föreläsning av Robin Tinglöf. Utställningen kommer sedan vara öppen för besök fram till nyår.
De assimilerade 