Boka föreläsning 2027
Etikett: Föreläsning
Fyra föreläsningar under Stockholms minoritetsvecka
Under Stockholms minoritetsvecka medverkar Robin Tinglöf vid fyra tillfällen med föreläsningen De assimilerade– om resandefolkets historia, människovärde och de spår historien fortfarande lämnar efter sig.
Fyra tillfällen. En historia som behöver berättas.
(mer info via respektive länk)
- 13 okt: Kulturhuset i Kungsängen 18:00
- 14 okt: Sollentuna bibliotek 18:00
- 15 okt: Ekerö bibliotek 19:00
- 17 okt Vallentuna bibliotek 14:00
foto: Rosaliina Laukkarinen Borås stadsbibliotek 2026
29 september är Resandefolkets dag!
Idag uppmärksammas Resandefolkets dag på många platser i landet och jag kommer att besöka Agnes kulturhus i Gävle.
Med utgångspunkt i min egen familjehistoria berättar jag om resandefolkets historia i Sverige – en historia präglad av både utsatthet, diskriminering och en lång kamp för människovärde och rättigheter. I samband med föreläsningen visas även filmen De assimilerade och besökarna får även ta del av smakprov från vandringsutställningen De assimilerade.
Tid: 19.00–20.30
Plats: Krusenstjernasalen, Agnes Kulturhus, Gävle
Arrangör: Gävle kommun
Fri entré!
Välkommen!
Foto: Rosaliina Laukkarinen Borås stadsbibliotek
1 oktober ses vi på Hultsfreds bibliotek!
Från att bli fosterhemsplacerad som liten till att långt senare få veta sanningen om sitt ursprung som en del av resandefolket. Med utgångspunkt i sin mammas historia håller Robin Tinglöf en föreläsning om minoriteten romer och resandefolkets historia i Sverige. I samband med föresläsningen visas även filmen ”De assimilerade” som lyfter frågor om människovärde, mänskliga rättigheter och historiskt ansvar.
Torsdag 1 okt 18:00-19:30
Fri entré!
Bild tagen från @hultfredsbibliotek på Instagram
Resandefolkets dag 2026 i Gävle!
Den 29 september uppmärksammas Resandefolkets dag på flera platser i Sverige. I år kommer jag att besöka Agnes Kulturhus i Gävle där jag ska visa filmen De assimilerade och hålla en föreläsning om min egen och Resandefolkets historia i Sverige. Missa inte!
Det är fri entré och programmet börjar 19:00! Välkommen! //Robin Tinglöf
”På ärkeängeln Sankt Mikaels dag [29 september 1512] kom tattare (thatra) till staden, vilka sades komma från Lilla Egyptens land. De hade sina hustrur och barn med sig, och somliga hade späda barn. De fick husrum i Sankt Lars gillestuga och var trettio par. Deras hövitsman hette herr Anthonius, en greve med sin grevinna. (…) Staden skänkte dem tjugo mark.” citat Isof.se (Utdrag från Stockholms stads tänkebok från 1512)
Bild från Gävle stadsbiblioteks hemsida
Föreläser på Borås stadsbibliotek 23/9
Den 23 september besöker Robin Tinglöf stadsbiblioteket i Borås med filmvisning och föreläsning om Resandefolket. Eventet börjar 18:00.
Välkomna!
(bild från Stadsbiblioteket i Borås)
Resandefolkets dag 2026 i Gävle!
Den 29 september år 1512 noterades i Stockholm stads tänkebok att en grupp ”Thatra” från ”kleene Egiffti land” besökte staden för första gången någonsin. Notisen anses vara den tidigaste kända källa där romer omnämns i Sverige. Begreppet ”tattare” har sedan dess också varit den primära svenska benämningen som har använts för romanitalande människor i Sverige, alltså de som sedan minoritetserkännandet år 2000 inryms i begreppet romer.
citat från Minoritet.se författare Jon Pettersson (ordförande på Frantzwagner sällskapet)
Den 29 september firas Resandefolkets dag på olika platser i Sverige och i år kommer jag att gästa Gävle stadsbibliotek med min film och föreläsning om Resandefolkets historia i Sverige. Uppdaterar med mer information längre fram. mvh /Robin Tinglöf
‘Vid vattnet fann vi ro’ – oljemålning av Robin Tinglöf som ingår i utställningen De assimilerade.
Meddelande till Sveriges bibliotek
Jag heter Robin Tinglöf och producerar vandringsutställningen De assimilerade, som sedan premiären i Knivsta 2020 har visats på flera stadsbibliotek i Sverige och även på Upplandsmuseet i Uppsala. https://deassimilerade.com/utstallning-pa-vandring/
Utställningen utgår från en sann familjehistoria: min mor omhändertogs som spädbarn 1948 och placerades i fosterhem. Föräldrarna fick veta att placeringen var tillfällig – detta var en lögn och sanningen hölls hemlig i över trettio år.
Genom hennes berättelse skildras en ofta förbisedd del av svensk historia: hur Resandefolket, den äldsta gruppen inom minoriteten romer, utsattes för diskriminering, tvångsomhändertaganden och rasism från myndigheter.
De assimilerade lyfter frågor om människovärde, nationella minoriteter, mänskliga rättigheter och historiskt ansvar – teman som ligger nära bibliotekens arbete med demokrati, inkludering och kunskapsförmedling.
Utställningen består bl.a. av målningar, historiska beskrivningar, vittnesmål från resande, samt en film och kan anpassas efter bibliotekets lokaler och förutsättningar. I samband med visningen kan jag även hålla en föreläsning om Resandefolkets historia och romer som nationell minoritet i Sverige. Föreläsningen går också att boka separat.
Har ni planerade program kring minoriteter, demokrati eller mänskliga rättigheter där utställningen eller föreläsningen skulle kunna passa? Hör gärna av er om ni vill veta mer eller diskutera en bokning.
Föreläsning som väcker starka känslor
Den 17 oktober besökte jag Norrtäljes minoritetsvecka och fick chansen att berätta om Resandefolket via min egen historia och delar av min utställning De assimilerade.
Det jag berättar väcker ofta ganska starka känslor hos de som lyssnar. Folk blir upprörda, chockade, arga och ibland ledsna. Men alltid glada över att fått ta del av denna rätt okända del av svensk historia. Så var det även igår på Folkets hus i Norrtälje.
Är det rätt att röra upp känslor?
I mitt tycke är det rätt. Det hjälper människor att komma ihåg och att reflektera över budskapet. Och det är en berättelse som väcker känslor.
Tvångssterilisering, tvångsaborter, barn som farit illa på fosterhem och barnhem. Familjer och släkter som slagits i spillror. Myndigheters övergrepp mot svenska medborgare i demokratin Sverige drivna av ledande politikers och högt uppsatta akademikers iver att utrota de som kallades ”tattare”.
Under andra världskriget gjordes den sista ”tattarinventeringen”. Samlingsregeringen ledd av stadsminister Per Albin Hansson (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att inventera Sveriges ”tattare” för att se vilka personer man skulle kunna utföra ”praktiska åtgärder” emot. Samme statsminister myntade också Folkhemmet där naturligtvis dessa avvikande element inte passade in. Observera att jag inte pratar om invandrarfientlighet i detta fall eftersom de sk ”tattarna” sedan länge var svenska medborgare. Men tattarna var ”ett hot mot den svenska folkstammen” och skulle således utrotas. Utrotas med finess, över tid.
Nils von Hofsten som var rektor på Uppsala universitet under denna period, hade i decennier lobbat för och arbetat för att ”Sverige måste sterilisera fler tattare”. Han tyckte att tyskarna under kriget hade förstört ryktet av den sanna rasbiologin som vi skulle vara stolta över i Sverige. Von Hofsten satt också med i medicinalstyrelsen och var med och godkände steriliseringarna. En anledning att bli steriliserad var om man fanns med i ”tattarinventeringen”.
Resandefolket var dömda från födseln. Brottet var de var stämplade ”tattare”.
Upprörande?
