Den 8 oktober kommer Robin Tinglöf till Hultsfreds bibliotek och berättar om sitt arbete med utställningen De assimilerade och om Resandefolket i Sverige.

foto: Soile Tinglöf
Jag heter Robin Tinglöf och producerar vandringsutställningen De assimilerade, som sedan premiären i Knivsta 2020 har visats på flera stadsbibliotek i Sverige och även på Upplandsmuseet i Uppsala. https://deassimilerade.com/utstallning-pa-vandring/
Utställningen utgår från en sann familjehistoria: min mor omhändertogs som spädbarn 1948 och placerades i fosterhem. Föräldrarna fick veta att placeringen var tillfällig – detta var en lögn och sanningen hölls hemlig i över trettio år.
Genom hennes berättelse skildras en ofta förbisedd del av svensk historia: hur Resandefolket, den äldsta gruppen inom minoriteten romer, utsattes för diskriminering, tvångsomhändertaganden och rasism från myndigheter.
De assimilerade lyfter frågor om människovärde, nationella minoriteter, mänskliga rättigheter och historiskt ansvar – teman som ligger nära bibliotekens arbete med demokrati, inkludering och kunskapsförmedling.
Utställningen består bl.a. av målningar, historiska beskrivningar, vittnesmål från resande, samt en film och kan anpassas efter bibliotekets lokaler och förutsättningar. I samband med visningen kan jag även hålla en föreläsning om Resandefolkets historia och romer som nationell minoritet i Sverige. Föreläsningen går också att boka separat.
Har ni planerade program kring minoriteter, demokrati eller mänskliga rättigheter där utställningen eller föreläsningen skulle kunna passa? Hör gärna av er om ni vill veta mer eller diskutera en bokning.
Den 17 oktober besökte jag Norrtäljes minoritetsvecka och fick chansen att berätta om Resandefolket via min egen historia och delar av min utställning De assimilerade.

Det jag berättar väcker ofta ganska starka känslor hos de som lyssnar. Folk blir upprörda, chockade, arga och ibland ledsna. Men alltid glada över att fått ta del av denna rätt okända del av svensk historia. Så var det även igår på Folkets hus i Norrtälje.
Är det rätt att röra upp känslor?
I mitt tycke är det rätt. Det hjälper människor att komma ihåg och att reflektera över budskapet. Och det är en berättelse som väcker känslor.
Tvångssterilisering, tvångsaborter, barn som farit illa på fosterhem och barnhem. Familjer och släkter som slagits i spillror. Myndigheters övergrepp mot svenska medborgare i demokratin Sverige drivna av ledande politikers och högt uppsatta akademikers iver att utrota de som kallades ”tattare”.
Under andra världskriget gjordes den sista ”tattarinventeringen”. Samlingsregeringen ledd av stadsminister Per Albin Hansson (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att inventera Sveriges ”tattare” för att se vilka personer man skulle kunna utföra ”praktiska åtgärder” emot. Samme statsminister myntade också Folkhemmet där naturligtvis dessa avvikande element inte passade in. Observera att jag inte pratar om invandrarfientlighet i detta fall eftersom de sk ”tattarna” sedan länge var svenska medborgare. Men tattarna var ”ett hot mot den svenska folkstammen” och skulle således utrotas. Utrotas med finess, över tid.
Nils von Hofsten som var rektor på Uppsala universitet under denna period, hade i decennier lobbat för och arbetat för att ”Sverige måste sterilisera fler tattare”. Han tyckte att tyskarna under kriget hade förstört ryktet av den sanna rasbiologin som vi skulle vara stolta över i Sverige. Von Hofsten satt också med i medicinalstyrelsen och var med och godkände steriliseringarna. En anledning att bli steriliserad var om man fanns med i ”tattarinventeringen”.
Resandefolket var dömda från födseln. Brottet var de var stämplade ”tattare”.
Upprörande?
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
Den 19 november 18:00 invigs utställningen De assimilerade på Arkivhuset i Ljungby med filmvisning och föreläsning av Robin Tinglöf. Utställningen kommer sedan vara öppen för besök fram till nyår.
Välkomna!

(bild tagen från ABF Kronobergs Instagram)

Minoritetsveckan 2024, Sonny Eisfeldt och Robin Tinglöf berättar om Eisfeldt —en gränslös resande familj.
Cirkussläkten Eisfeldts medlemmar var spännande, udda fåglar i 1800-talets Sverige.
Sonny Eisfeldt och Robin Tinglöf berättar sin familjs historia och om banden som finns till Herräng.
Norrtälje bibliotek i samarbete med Finskt förvaltningsområde
Hallstaviks bibliotek
0175-256 52hbi@norrtalje.se
https://www.norrtalje.se/evenemang/2024/oktober/eisfeldt-en-surrealistisk-familj/
Under våren har eleverna i årskurs 1 på Celsiusskolan i Uppsala studerat framväxten av vårt moderna välfärdssamhälle. De bl.a. fördjupat sig i Per Albin Hanssons vision från 1928 om ett samhälle som skulle vara ett hem åt hela folket. Det som kom att kallas för Folkhemmet. Eleverna har tittat både på de positiva och de negativa effekterna av detta folkhemsbygge och problematiserat runt detta.
Som ett komplement och fördjupning till den här undervisningen fick jag möjligheten att besöka Celsiusskolan med en liten del min utställning De assimilerade samt hålla en föreläsning om min och Resandefolkets historia i Sverige. Jag upplevde dagen som mycket positiv och givande och eleverna visade ett stort intresse för det jag hade att berätta, vilket verkligen visade sig i alla genomtänkta frågor och funderingar från dem.
Tack Celsiusskolan för att jag fick komma och besöka er! På återseende. //Robin
Robin berättar på ett personligt sätt som fångar eleverna. Halvdagen var skräddarsydd och innehöll film, föreläsning, elevers frågor och svar. Fungerade mycket bra i en samklass årskurs 1. Lång framförhållning gjorde att klassen var väl förberedd och kunde sätta innehållet i sitt sammanhang.
Linda Åhgren, leg. Lärare sv/hi, Celsiusskolan
Jag har aldrig förut lärt mig så mycket som de här två veckorna.
Elev, Celsiusskolan