Den 29 september år 1512 noterades i Stockholm stads tänkebok att en grupp ”Thatra” från ”kleene Egiffti land” besökte staden för första gången någonsin. Notisen anses vara den tidigaste kända källa där romer omnämns i Sverige. Begreppet ”tattare” har sedan dess också varit den primära svenska benämningen som har använts för romanitalande människor i Sverige, alltså de som sedan minoritetserkännandet år 2000 inryms i begreppet romer.
Den 29 september firas Resandefolkets dag på olika platser i Sverige och i år kommer jag att gästa Gävle stadsbibliotek med min film och föreläsning om Resandefolkets historia i Sverige. Uppdaterar med mer information längre fram. mvh /Robin Tinglöf
‘Vid vattnet fann vi ro’ – oljemålning av Robin Tinglöf som ingår i utställningen De assimilerade.
Robin Tinglöf kommer till Eskilstuna stadsbibliotek den 27 oktober och berättar om arbetet med utställningen ‘De assimilerade’ och om Resandefolket i Sverige.
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
Den 1 oktober kommer Robin Tinglöf till Hultsfreds bibliotek och berättar om sitt arbete med utställningen De assimilerade och om Resandefolket i Sverige.
Den 15 oktober kommer Robin Tinglöf till Ekerö bibliotek och berättar om sitt arbete med utställningen De assimilerade och om Resandefolket i Sverige. En del av Stockholms läns minoritetsvecka 2026.
Jag heter Robin Tinglöf och producerar vandringsutställningen De assimilerade, som sedan premiären i Knivsta 2020 har visats på flera stadsbibliotek i Sverige och även på Upplandsmuseet i Uppsala. https://deassimilerade.com/utstallning-pa-vandring/
Utställningen utgår från en sann familjehistoria: min mor omhändertogs som spädbarn 1948 och placerades i fosterhem. Föräldrarna fick veta att placeringen var tillfällig – detta var en lögn och sanningen hölls hemlig i över trettio år.
Genom hennes berättelse skildras en ofta förbisedd del av svensk historia: hur Resandefolket, den äldsta gruppen inom minoriteten romer, utsattes för diskriminering, tvångsomhändertaganden och rasism från myndigheter.
De assimilerade lyfter frågor om människovärde, nationella minoriteter, mänskliga rättigheter och historiskt ansvar – teman som ligger nära bibliotekens arbete med demokrati, inkludering och kunskapsförmedling.
Utställningen består bl.a. av målningar, historiska beskrivningar, vittnesmål från resande, samt en film och kan anpassas efter bibliotekets lokaler och förutsättningar. I samband med visningen kan jag även hålla en föreläsning om Resandefolkets historia och romer som nationell minoritet i Sverige. Föreläsningen går också att boka separat.
Har ni planerade program kring minoriteter, demokrati eller mänskliga rättigheter där utställningen eller föreläsningen skulle kunna passa? Hör gärna av er om ni vill veta mer eller diskutera en bokning.
Boka en stark och berörande skolföreläsning om historia, identitet och nationella minoriteter
Hur påverkar historiska beslut människors liv – generationer senare? Med utgångspunkt i min vandringsutställning De assimilerade erbjuder jag en visuell och engagerande föreläsning för högstadiet och gymnasiet.
Jag tar med ett urval av originaltavlor samt den tillhörande filmen och håller en fördjupande föreläsning som knyter an till kursmål i historia och samhällskunskap. Genom personliga berättelser, bildkonst och historiska perspektiv levandegörs frågor om assimilation, identitet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Föreläsningen passar särskilt bra i samband med minoritetsdagar, temaveckor eller arbete kring nationella minoriteter och mänskliga rättigheter.
Upplägget anpassas efter årskurs och kan kombineras med reflektion och diskussion i klassrummet.
Den 17 oktober besökte jag Norrtäljes minoritetsvecka och fick chansen att berätta om Resandefolket via min egen historia och delar av min utställning De assimilerade.
Foto: Sam Grandell
Det jag berättar väcker ofta ganska starka känslor hos de som lyssnar. Folk blir upprörda, chockade, arga och ibland ledsna. Men alltid glada över att fått ta del av denna rätt okända del av svensk historia. Så var det även igår på Folkets hus i Norrtälje.
Är det rätt att röra upp känslor?
I mitt tycke är det rätt. Det hjälper människor att komma ihåg och att reflektera över budskapet. Och det är en berättelse som väcker känslor.
Tvångssterilisering, tvångsaborter, barn som farit illa på fosterhem och barnhem. Familjer och släkter som slagits i spillror. Myndigheters övergrepp mot svenska medborgare i demokratin Sverige drivna av ledande politikers och högt uppsatta akademikers iver att utrota de som kallades ”tattare”.
Under andra världskriget gjordes den sista ”tattarinventeringen”. Samlingsregeringen ledd av stadsminister Per Albin Hansson (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att inventera Sveriges ”tattare” för att se vilka personer man skulle kunna utföra ”praktiska åtgärder” emot. Samme statsminister myntade också Folkhemmet där naturligtvis dessa avvikande element inte passade in. Observera att jag inte pratar om invandrarfientlighet i detta fall eftersom de sk ”tattarna” sedan länge var svenska medborgare. Men tattarna var ”ett hot mot den svenska folkstammen” och skulle således utrotas. Utrotas med finess, över tid.
Nils von Hofsten som var rektor på Uppsala universitet under denna period, hade i decennier lobbat för och arbetat för att ”Sverige måste sterilisera fler tattare”. Han tyckte att tyskarna under kriget hade förstört ryktet av den sanna rasbiologin som vi skulle vara stolta över i Sverige. Von Hofsten satt också med i medicinalstyrelsen och var med och godkände steriliseringarna. En anledning att bli steriliserad var om man fanns med i ”tattarinventeringen”.
Resandefolket var dömda från födseln. Brottet var de var stämplade ”tattare”.
Robin Tinglöf (De assimilerade), berättar tillsammans med Sonny Eisfeldt (släktforskare och författare) om deras egen och Resandefolkets historia. Det kommer också finnas möjlighet att se en del av utställningen ’De assimilerade’.
Var och när?
Folkets hus i Norrtälje
17 oktober, kl. 18:00-19:00
Fri entré, ingen föranmälan.
Fikaförsäljning
En del av Minoritetsveckan 2025 i Norrtälje
Minoritetsveckan i Norrtälje pågår 13–19 oktober. Välkommen att ta del av föreläsningar, filmvisningar, författarsamtal, barnteater och musik. Utställningar och information om Sveriges minoriteter och minoritetsspråk finns på biblioteken i Norrtälje kommun under veckan. Alla programpunkter har fri entré.
Upplands Väsby bibliotek uppmärksammar Resandefolkets dag 29 september och Robin Tinglöf (De assimilerade) kommer på besök för ett samtal ett smakprov från utställningen De assimilerade.
Robin Tinglöf (De assimilerade) och Sonny Eisfeldt (förf. Eisfeldt en surrealistisk familj) besöker Norrtälje den 17 oktober i samband med Norrtälje kommuns minoritetsvecka.
De assimilerade 