Den 8 oktober kommer Robin Tinglöf till Hultsfreds bibliotek och berättar om sitt arbete med utställningen De assimilerade och om Resandefolket i Sverige.

foto: Soile Tinglöf
Jag heter Robin Tinglöf och producerar vandringsutställningen De assimilerade, som sedan premiären i Knivsta 2020 har visats på flera stadsbibliotek i Sverige och även på Upplandsmuseet i Uppsala. https://deassimilerade.com/utstallning-pa-vandring/
Utställningen utgår från en sann familjehistoria: min mor omhändertogs som spädbarn 1948 och placerades i fosterhem. Föräldrarna fick veta att placeringen var tillfällig – detta var en lögn och sanningen hölls hemlig i över trettio år.
Genom hennes berättelse skildras en ofta förbisedd del av svensk historia: hur Resandefolket, den äldsta gruppen inom minoriteten romer, utsattes för diskriminering, tvångsomhändertaganden och rasism från myndigheter.
De assimilerade lyfter frågor om människovärde, nationella minoriteter, mänskliga rättigheter och historiskt ansvar – teman som ligger nära bibliotekens arbete med demokrati, inkludering och kunskapsförmedling.
Utställningen består bl.a. av målningar, historiska beskrivningar, vittnesmål från resande, samt en film och kan anpassas efter bibliotekets lokaler och förutsättningar. I samband med visningen kan jag även hålla en föreläsning om Resandefolkets historia och romer som nationell minoritet i Sverige. Föreläsningen går också att boka separat.
Har ni planerade program kring minoriteter, demokrati eller mänskliga rättigheter där utställningen eller föreläsningen skulle kunna passa? Hör gärna av er om ni vill veta mer eller diskutera en bokning.
Utställningen De assimilerade är redo att rulla vidare till fler platser i Sverige och Norden. Är du nyfiken på hur ett upplägg skulle kunna se ut ta kontakt via kontaktformuläret nedan.
Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
Den 17 oktober besökte jag Norrtäljes minoritetsvecka och fick chansen att berätta om Resandefolket via min egen historia och delar av min utställning De assimilerade.

Det jag berättar väcker ofta ganska starka känslor hos de som lyssnar. Folk blir upprörda, chockade, arga och ibland ledsna. Men alltid glada över att fått ta del av denna rätt okända del av svensk historia. Så var det även igår på Folkets hus i Norrtälje.
Är det rätt att röra upp känslor?
I mitt tycke är det rätt. Det hjälper människor att komma ihåg och att reflektera över budskapet. Och det är en berättelse som väcker känslor.
Tvångssterilisering, tvångsaborter, barn som farit illa på fosterhem och barnhem. Familjer och släkter som slagits i spillror. Myndigheters övergrepp mot svenska medborgare i demokratin Sverige drivna av ledande politikers och högt uppsatta akademikers iver att utrota de som kallades ”tattare”.
Under andra världskriget gjordes den sista ”tattarinventeringen”. Samlingsregeringen ledd av stadsminister Per Albin Hansson (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att inventera Sveriges ”tattare” för att se vilka personer man skulle kunna utföra ”praktiska åtgärder” emot. Samme statsminister myntade också Folkhemmet där naturligtvis dessa avvikande element inte passade in. Observera att jag inte pratar om invandrarfientlighet i detta fall eftersom de sk ”tattarna” sedan länge var svenska medborgare. Men tattarna var ”ett hot mot den svenska folkstammen” och skulle således utrotas. Utrotas med finess, över tid.
Nils von Hofsten som var rektor på Uppsala universitet under denna period, hade i decennier lobbat för och arbetat för att ”Sverige måste sterilisera fler tattare”. Han tyckte att tyskarna under kriget hade förstört ryktet av den sanna rasbiologin som vi skulle vara stolta över i Sverige. Von Hofsten satt också med i medicinalstyrelsen och var med och godkände steriliseringarna. En anledning att bli steriliserad var om man fanns med i ”tattarinventeringen”.
Resandefolket var dömda från födseln. Brottet var de var stämplade ”tattare”.
Upprörande?
Vill du hjälpa till att sprida kunskap om Resandefolket med hjälp av Filmen De assimilerade? Då har jag ett hett tips här.
I detta inlägg finns en nedladdningsbar affisch i PDF-format som du kan skriva ut och t.ex. sätta upp på anslagstavlor där du bor. Den går också bra att dela på arbetsplatser eller ge till vänner och bekanta.
Tack för hjälpen!
Mvh Robin Tinglöf

Med utgångspunkt i sin egen historia tar Robin Tinglöf, med hjälp av konst och ljud, besökaren genom en mörk och okänd del av svensk nutidshistoria. En historia kantad av förföljelse, trakasserier och institutionell rasism. Tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar var praktiska åtgärder mot de resande, de som kallades ”tattare”, som av myndigheterna ansågs vara ett hot mot den svenska folkstammen.
19/1-20/4 2025 besökte utställningen ’De assimilerade’ Upplandsmuseet i Uppsala vilket blev oerhört fint tycker vi. Ett mycket stort tack till museet och all engagerad personal!
Nu är De assimilerade redo att rulla vidare till fler platser i Sverige och Norden.
Är du nyfiken på hur ett upplägg skulle kunna se ut ta gärna kontakt via hemsidans kontaktformulär.



















Det finns fortfarande möjlighet att besöka De assimilerade på Upplandsmuseet. Den 20 april är dock den sista dagen så passa på!
Utställningen De assimilerade går att besöka på Upplandsmuseet fram t.o.m. 20 april! För mer info, klicka på länken: https://www.upplandsmuseet.se/besok-oss/utstallningar2/De_assimilerade/
Välkommen!